jag orkar inte -.-'
gaaah.. det här funkar inte.
Jag kan inte skriva vad det handlar om då de flesta inte borde veta om det här alls, jag har ju glömt. Eller hur?
Det är ju det ni tror och det ska ni få fortsätta tro.
Det är bäst så.
Men innerst inne så går allting åt helvete.
Jag flyttade hit för att få glömma, för att få börja om på nytt.
Men ingenting har blivit bättre, bara sämre.
Minnena tar mig hårdare nu, nu när jag vet att det verkligen är borta för alltid, nu när jag vet att ni är så långt borta.
Allting är över.
Jag har övergett alla mina vänner, allt som jag någonsin har trott på, det har jag bara lämnat.
framför allt. Jag lämnade "den".
En del av er vet vem "den" är men jag nämner inte "den" vid namn av personliga skäl.
Helvete, jag trodde att allting skulle bli så mycket bättre.
Jag trodde att jag kunde strarta ett nytt liv och bara glömma genom att packa mina väskor och bara dra.
Genom att komma så långt bort jag bara kunde, genom att bara försvinna.
Jag trodde att minnerna skulle försvinna, att drömmarna skulle låta mig vara.
Men hur dum få man bli egentligen?
Att jag ens kunde tro något sådant.
Man kan inte fly från sina problem.
Men för några sekunder trodde jag att jag kunde det.
Men ingenting har blivit bättre.
Jag lämnade min familja, mina vänner - alla som jag älskar.
Och för vad?
För en skola som jag antagligen inte ens kommer klara en månad på (eller det känns så just nu iaf -.-') och för en stad, där jag blev mer ensam än någon annan gång i hela mitt liv.
Här har jag ju inga vänner, jag har ingen familj. Jag har ingenting.
Hur fan kunde jag bli såhär dum?
Jag längtar hem, just nu vill jag bara hem.
Men jag vill ju klara av den här skolan, den är ju jättebra men det är svårt.
Jag har knappt klarat första veckan.
Men jag ska försöka, för mammas skull.
Hon har verkligen hjälpt mig, utan henne hade jag aldrig kommit hit.
Men det känns tungt, jobbigt.
Men..
Jag försöker.
Jag lovar.
Jag kan inte skriva vad det handlar om då de flesta inte borde veta om det här alls, jag har ju glömt. Eller hur?
Det är ju det ni tror och det ska ni få fortsätta tro.
Det är bäst så.
Men innerst inne så går allting åt helvete.
Jag flyttade hit för att få glömma, för att få börja om på nytt.
Men ingenting har blivit bättre, bara sämre.
Minnena tar mig hårdare nu, nu när jag vet att det verkligen är borta för alltid, nu när jag vet att ni är så långt borta.
Allting är över.
Jag har övergett alla mina vänner, allt som jag någonsin har trott på, det har jag bara lämnat.
framför allt. Jag lämnade "den".
En del av er vet vem "den" är men jag nämner inte "den" vid namn av personliga skäl.
Helvete, jag trodde att allting skulle bli så mycket bättre.
Jag trodde att jag kunde strarta ett nytt liv och bara glömma genom att packa mina väskor och bara dra.
Genom att komma så långt bort jag bara kunde, genom att bara försvinna.
Jag trodde att minnerna skulle försvinna, att drömmarna skulle låta mig vara.
Men hur dum få man bli egentligen?
Att jag ens kunde tro något sådant.
Man kan inte fly från sina problem.
Men för några sekunder trodde jag att jag kunde det.
Men ingenting har blivit bättre.
Jag lämnade min familja, mina vänner - alla som jag älskar.
Och för vad?
För en skola som jag antagligen inte ens kommer klara en månad på (eller det känns så just nu iaf -.-') och för en stad, där jag blev mer ensam än någon annan gång i hela mitt liv.
Här har jag ju inga vänner, jag har ingen familj. Jag har ingenting.
Hur fan kunde jag bli såhär dum?
Jag längtar hem, just nu vill jag bara hem.
Men jag vill ju klara av den här skolan, den är ju jättebra men det är svårt.
Jag har knappt klarat första veckan.
Men jag ska försöka, för mammas skull.
Hon har verkligen hjälpt mig, utan henne hade jag aldrig kommit hit.
Men det känns tungt, jobbigt.
Men..
Jag försöker.
Jag lovar.
- jag saknar dig.
Morfar, jag saknar dig något så enormt.
jag saknar dig så det gör ont.
Du var så otroligt bäst.
Jag ångrar fortfarande att jag inte tog vara på tiden med dig mer än vad jag gjorde.
Jag ångrar att jag aldrig berättade hur mycket du verkligen betydde för mig.
Jag älskar dig.
Snälla, vaka över mamma, hjälp henne.
Hon behöver dig nu mer än någonsin.
Var vid hennes sida, var hennes skyddsängel.
Vaka över henne, hjälp henne med hennes beslut.
Jag önskar jag kunde vara där hemma och hjälpa till, vara vid hennes sida.
Men nu ber jag dig, håll ett öga över henne.
Se till att hon gör det som är bäst för dom.
Jag älskar henne.
Helvete..
Att flytta var nog något av det värsta jag någonsin gjort.
Eller nej, det var det bästa.
Eller jag vet inte.
Det var bra, det var det verkligen.
Fast jag saknar vännerna.
Fast jag har verkligen fått veta vilka som är mina riktiga vänner och inte.
För vissa människor där hemma så är det som att jag inte existerar längre.
Jag betyder ingenting.
För vissa.
Vissa har förträngt, lägger ingen vikt på mig alls längre, som att det inte var värt det.
Men tro det eller ej, men jag har faktiskt också känslor, jag bryr mig faktiskt med.
Jag vet att jag sitter fucking 60 mil ifrån er, jag vet att jag inte kommer vara hemma så ofta men jag finns faktiskt fortfarande.
Jag är inte död.
Jag kommer hem igen, och då kan jag lova att ni inte finns för mig.
Om det inte passar sig att bry sig nu så gör det verkligen inte det när jag är hemma heller.
Jag blir så äckligt trött på vissa människor.
Att ni ens orkar liksom.
Ni är så grymt patetiska, förlåt men det är faktiskt sant.
Man kan inte bara bry sig när det passar.
Det är ju nu jag behöver er som mest, men vissa verkar inte ha förstått det.
Jag menar inte att all uppmärksamhet borde ges till mig osvosv jag menar bara att man kan faktiskt höra av sig ibland, man kan faktiskt fortsätta precis som i vanliga fall.
Men för vissa funkar det tydligen inte så.
Men det är bra, nu vet jag var ni står.
Förlåt, men idag är jag arg.
Eller nej, det var det bästa.
Eller jag vet inte.
Det var bra, det var det verkligen.
Fast jag saknar vännerna.
Fast jag har verkligen fått veta vilka som är mina riktiga vänner och inte.
För vissa människor där hemma så är det som att jag inte existerar längre.
Jag betyder ingenting.
För vissa.
Vissa har förträngt, lägger ingen vikt på mig alls längre, som att det inte var värt det.
Men tro det eller ej, men jag har faktiskt också känslor, jag bryr mig faktiskt med.
Jag vet att jag sitter fucking 60 mil ifrån er, jag vet att jag inte kommer vara hemma så ofta men jag finns faktiskt fortfarande.
Jag är inte död.
Jag kommer hem igen, och då kan jag lova att ni inte finns för mig.
Om det inte passar sig att bry sig nu så gör det verkligen inte det när jag är hemma heller.
Jag blir så äckligt trött på vissa människor.
Att ni ens orkar liksom.
Ni är så grymt patetiska, förlåt men det är faktiskt sant.
Man kan inte bara bry sig när det passar.
Det är ju nu jag behöver er som mest, men vissa verkar inte ha förstått det.
Jag menar inte att all uppmärksamhet borde ges till mig osvosv jag menar bara att man kan faktiskt höra av sig ibland, man kan faktiskt fortsätta precis som i vanliga fall.
Men för vissa funkar det tydligen inte så.
Men det är bra, nu vet jag var ni står.
Förlåt, men idag är jag arg.
utmattad.
jag mår inte bra.
Är väl en blandning av lite allt möjligt.
Har huvudvärk, mår illa, är allmänt trött/hängig.
Jaja, det går väl över.
jag saknar alla mina vänner och min familj.
höstlovet <3
Nu ska jag typ sova en stund.
PUSSHEJ :*
Är väl en blandning av lite allt möjligt.
Har huvudvärk, mår illa, är allmänt trött/hängig.
Jaja, det går väl över.
jag saknar alla mina vänner och min familj.
höstlovet <3
Nu ska jag typ sova en stund.
PUSSHEJ :*
jag saknar dig.
Michii, min älskade änglasyster.
Jag saknar dig mer och mer för varje dag som går.
Jag saknar dig så det gör ont.
Jag sakanr dig så mycket så ibland känns det som att jag ska gå sönder.
Michii, utan dig är inte livet desamma.
Jag tänker på oss två och gråter.
Alla våra underbara minnen tillsammans.. Men jag vet att vi kommer få många fler.
Det är bara det att känslan av att veta att du är så långt bort gör så otroligt ont.
Jag saknar alla våra dagar tillsammans, dagarna som var så sjuka.
Vi gjorde så många konstiga saker, men det kommer hända igen.
Men känslan av att vara ensam gör mer ont än någonting annat.
Jag vill känna känlan att jag har dig nära.
Jag saknar dig så otroligt mycket älskling.
Utan dig är jag ingenting, det vet du.
Oavsett vad som händer så kommer det vara du och jag?
även om vi bråkar, kommer du stanna?
Michii, jag älskar dig, det är du som gör mig till den jag är.
Det är du och bara du.
Jag älskar dig.
Lämna mig aldrig älskade änglasyster! <3
Det är svårare än vad ni någonsin kan tänka er..
Goodbye my lover.
Goodbye my friend.
You have been the one.
You have been the one for me.
Det är så grymt mycket svårare än vad ni någonsin kan tänka er.
Att bara packa ihop sitt liv och flytta till en stad 60 mil bort.
Att ta dom där kliven på tåget, med vetskapen om att du lämnar alla som älskar dig.
Vetskapen om att du inte känner någon dit du ska komma, att du är ensam. Den gör ont.
Har suttit på balkongen ett bra tag nu, druckit te, lyssnat på deppmusik och gråtit.
Man blir galen utan vänner.
Jag lovar, testa aldrig.
Jag saknar min änglasyster mest av allt, livet är inte desamma utan henne.
Även om vi inte umgicks så jättemycket när jag bodde där nere nu för tiden så visste man ändå att hon inte var så långt borta och att man alltid kunde åka dit om det var någonting som hände eller om man bara behövde henne.
Nu är det så grymt långt bort.
Avståndet tog min älskade änglasyster ifrån mig <'3
Michii, utan dig är jag ingenting, det vet du.
Vi har våra upp och ner gångar men vi håller ändå alltid ihop.
"Den här går ut till den syster som jag älskar utav hela mitt hjärta, och hela min själ.
Det har varit lite struligt mellan oss, jag vet inte riktigt vad jag ska säga,
jag låter låten tala för sig själv! Du anar inte hur mycket jag gråtit över det här,
du anar inte hur ont det gör i hjärtat, jag börjar gråta nu som en jävla fjant.
Lyssna bara på versen okej ?! Vi pratar inte om det hära efter, eller nått sånt,
jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig"
Livet utan dig är värre än vad du någonsin kommer kunna föreställa dig för jag plagas dag och natt av våra minnen, av känslan att inte ha dig till hands på samma sätt som förut.
Michii, jag saknar dig.
Michii, jag älskar dig <3
Älskade vänner livet är inte lätt utan er.
Det var ju ni som gjorde mina dagar och de vet ni! <3
jag älskar er <3
Utan er är jag ingenting!
Det här var 1000 gånger svårare än vad jag någonsin kunnat ana.
Goodbye my friend.
You have been the one.
You have been the one for me.
Det är så grymt mycket svårare än vad ni någonsin kan tänka er.
Att bara packa ihop sitt liv och flytta till en stad 60 mil bort.
Att ta dom där kliven på tåget, med vetskapen om att du lämnar alla som älskar dig.
Vetskapen om att du inte känner någon dit du ska komma, att du är ensam. Den gör ont.
Har suttit på balkongen ett bra tag nu, druckit te, lyssnat på deppmusik och gråtit.
Man blir galen utan vänner.
Jag lovar, testa aldrig.
Jag saknar min änglasyster mest av allt, livet är inte desamma utan henne.
Även om vi inte umgicks så jättemycket när jag bodde där nere nu för tiden så visste man ändå att hon inte var så långt borta och att man alltid kunde åka dit om det var någonting som hände eller om man bara behövde henne.
Nu är det så grymt långt bort.
Avståndet tog min älskade änglasyster ifrån mig <'3
Michii, utan dig är jag ingenting, det vet du.
Vi har våra upp och ner gångar men vi håller ändå alltid ihop.
"Den här går ut till den syster som jag älskar utav hela mitt hjärta, och hela min själ.
Det har varit lite struligt mellan oss, jag vet inte riktigt vad jag ska säga,
jag låter låten tala för sig själv! Du anar inte hur mycket jag gråtit över det här,
du anar inte hur ont det gör i hjärtat, jag börjar gråta nu som en jävla fjant.
Lyssna bara på versen okej ?! Vi pratar inte om det hära efter, eller nått sånt,
jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig"
Livet utan dig är värre än vad du någonsin kommer kunna föreställa dig för jag plagas dag och natt av våra minnen, av känslan att inte ha dig till hands på samma sätt som förut.
Michii, jag saknar dig.
Michii, jag älskar dig <3
Älskade vänner livet är inte lätt utan er.
Det var ju ni som gjorde mina dagar och de vet ni! <3
jag älskar er <3
Utan er är jag ingenting!
Det här var 1000 gånger svårare än vad jag någonsin kunnat ana.
Trevlig kväll.
Sitter hemma i farmors lägenhet.
Först tyckte jag det skulle bli underbart att ha den för mig själv i helgen, men icke sa nicke.
Jag har ju bara gått två dagar i skolan, som inte var så bandbindande vilket betyder att jag typ inte har några kompisar än.
Så nu sitter jag här ensam, nördar bdb mer än vanligt.
Jag har tråkigt.
Imorgon blir det ut på stan och ragga kompisar (a)
Nej men det ska nog lösa sig.. hoppas jag.
Har ju ingen kamera lr något nu heller så kan inte ta några nya bilder, vilket SUGER.
Men, men.. ska fortsätta nörda nu, vi hörs.
PUSSHEJ :*
Herregud.
Det här var den värsta dagen på länge.
Vi skulle ju ut på en LITEN vandring. när vi kom fram till nationalparken visade det sig att vi skulle gå flera km.
Efter att gått, gått och gått så åt vi lite.
Men sen fick jag och Sara gå tidigare för jag ska kolla på en lägenhet och hon skulle till dalarna.
Så Tristan gav oss en karta och med den skulle vi hitta tillbaka dom 4 km vi gått dit.
Men redan vid första vägskälet gick vi fel och fick gå runt allt istället för igen. Så våran tillbaka gång blev ca en mil lång.
Så vi gick på stigar som knappt kan räknas som stigar.
Vi snubblade och ramlade på alla rötter, men vi kom fram!
Jag har inga fötter kvar.
Imorgon kommer jag antagligen inte ha några ben eller axlar.
Helvete.
Det var jobbigt.
Nu funderar jag på att göra mat men jag orkar inte.
Kolla färdigt på Top Modell först (a)
PUSSHEJ :*
Vi skulle ju ut på en LITEN vandring. när vi kom fram till nationalparken visade det sig att vi skulle gå flera km.
Efter att gått, gått och gått så åt vi lite.
Men sen fick jag och Sara gå tidigare för jag ska kolla på en lägenhet och hon skulle till dalarna.
Så Tristan gav oss en karta och med den skulle vi hitta tillbaka dom 4 km vi gått dit.
Men redan vid första vägskälet gick vi fel och fick gå runt allt istället för igen. Så våran tillbaka gång blev ca en mil lång.
Så vi gick på stigar som knappt kan räknas som stigar.
Vi snubblade och ramlade på alla rötter, men vi kom fram!
Jag har inga fötter kvar.
Imorgon kommer jag antagligen inte ha några ben eller axlar.
Helvete.
Det var jobbigt.
Nu funderar jag på att göra mat men jag orkar inte.
Kolla färdigt på Top Modell först (a)
PUSSHEJ :*
jag saknar er
ojojoj va jag saknar mina vänner i götet.
Saken blir ju knappast bättre av att jag ännu inte hittat några vänner i Sthlm.
Ibland suger verkligen det mesta.
Fast stockholm är bra.
Skolan är bra.
Är 6 stycken som ska läsa NV + juridik. Helt okej (y)
Kommer säkert bli jättebra när jag väl lär känna några.
Var på jobbintervju på donken idag med, kommer säkert gå jättebra (a)
Hoppas på det, jag behöver lite pengar om man säger så!
Nu ska jag kolla på simpsons, välja kläder tills imorgon och sen ska jag sova, är så sjukt tröttQ
- jo imorgon ska vi till en nationalpark hela dagen med. Have fun Bella.
PUSSHEJ :*
Saken blir ju knappast bättre av att jag ännu inte hittat några vänner i Sthlm.
Ibland suger verkligen det mesta.
Fast stockholm är bra.
Skolan är bra.
Är 6 stycken som ska läsa NV + juridik. Helt okej (y)
Kommer säkert bli jättebra när jag väl lär känna några.
Var på jobbintervju på donken idag med, kommer säkert gå jättebra (a)
Hoppas på det, jag behöver lite pengar om man säger så!
Nu ska jag kolla på simpsons, välja kläder tills imorgon och sen ska jag sova, är så sjukt tröttQ
- jo imorgon ska vi till en nationalpark hela dagen med. Have fun Bella.
PUSSHEJ :*
hejhej stockholm!
hejhej stockholm!
Nu har jag då varit i Sthlm sedan i måndags och det är helt okej (y)
I tisdags var jag och farmor och handlade i Solna centrum. Jag skulle tydligen få något innan skolan började (a)
Inköpen blev:
- Ett par svarta lacoste tygskor, skitsnygga!
- Mörkgråa only jeans.
- Ett vitt linne med rosa ränder och ett rep som skärp.
- En stor jätteskön tröja som är typ ljusrosa i grunden med olika färgade ränder.
- Vita leggings som är trasade fram.
Helt okej (y) :D
Idag vart vi och kollade där skolan ligger sen käkade vi Thaibuffé till lunch ^^
Sen vart det Kista en sväng;
- svart kajal
- vit kajal
- vitt långt linne
Helt okej dag..
Jag älskar Stockholm. Imorgon börjar skolan, 10:00 - 12:00.
Fast jag saknar alla mina vänner i Göteborg och där hemma.
Seriöst, ni måste komma och hälsa på mig! <3
jag älskar er!
Nu har jag då varit i Sthlm sedan i måndags och det är helt okej (y)
I tisdags var jag och farmor och handlade i Solna centrum. Jag skulle tydligen få något innan skolan började (a)
Inköpen blev:
- Ett par svarta lacoste tygskor, skitsnygga!
- Mörkgråa only jeans.
- Ett vitt linne med rosa ränder och ett rep som skärp.
- En stor jätteskön tröja som är typ ljusrosa i grunden med olika färgade ränder.
- Vita leggings som är trasade fram.
Helt okej (y) :D
Idag vart vi och kollade där skolan ligger sen käkade vi Thaibuffé till lunch ^^
Sen vart det Kista en sväng;
- svart kajal
- vit kajal
- vitt långt linne
Helt okej dag..
Jag älskar Stockholm. Imorgon börjar skolan, 10:00 - 12:00.
Fast jag saknar alla mina vänner i Göteborg och där hemma.
Seriöst, ni måste komma och hälsa på mig! <3
jag älskar er!
okejokej
nu är jag tillbaka iallafall.
Bloggandet är en viktig del för mig, jag bar måste få göra det.
Imorgon klockan 12:03 går bussen från stenungsund. Känns otroligt bra och otroligt dåligt.
Känns så sjukt bra att få en ny start på allting men samtidigt jobbigt att lämna alla här hemma.
Jag är nervös, har ont i mgen osvosv. Kommer antagligen inte kunna sova någonting inatt heller, men det är smällar man får ta antar jag.
Ska gå på toaletten nu iaf och sen försöka sova.
Blir til att träffa kompisarna imorgon innan jag åker, det känns bra iaf <3
Skriver mer imorgon när jag kommit fram.
Bloggandet är en viktig del för mig, jag bar måste få göra det.
Imorgon klockan 12:03 går bussen från stenungsund. Känns otroligt bra och otroligt dåligt.
Känns så sjukt bra att få en ny start på allting men samtidigt jobbigt att lämna alla här hemma.
Jag är nervös, har ont i mgen osvosv. Kommer antagligen inte kunna sova någonting inatt heller, men det är smällar man får ta antar jag.
Ska gå på toaletten nu iaf och sen försöka sova.
Blir til att träffa kompisarna imorgon innan jag åker, det känns bra iaf <3
Skriver mer imorgon när jag kommit fram.
Pusshej :*
Kvällen <3
Utgång med syster ikväll <3
Jag, Sillfors, Syster, Anders och Doriz hade en jäkla kväll igår!
Först skulle vi till Backamo, men när vi kom dit så blev det inte riktigt så, så vi började köra ner mot Göteborg.
Med nervevade rutor, hög musik och humöret på topp så kunde kvällen inte bli bättre.
Vi hade en jäkla bilresa ner igen Ale, Bohus och Kortedala. En sväng förbi Rasta(?) kommer ej ihåg vad det hette, men bilderna på bryggan är därifrån.
Sen drog vi runt i stan ett tag, stannade på kisspaus typ varje kvart, alla som jobbar på en mack i Göteborg vet nog vilka vi är iallafall :D
Sen drog vi upp hem igen vid 00.30 tiden.
En lång, jobig bilresa vart det, var sjukt kissenödig hela vägen.
I stenungsund så stannade vi på korvboa och anders käkade kebab (mm va gott det var) :D
Sen stannade vi vid donken så vi fick kissa igen ;D
Sen drog vi till Tolleby där anders bodde för det skulle bli efterfest men nejdå, medans vi var och körde hem Kristoffer då har Beca, Doriz och Anders somnat på soffan.
Väckte dom och drog hem till Doriz där vi alla sov rätt gött tror jag ;D
Jaja, helt okej kväll, mig gillar!
PUSS :*
Ramberget
