Morfar..

igår var jag vid graven, det var första gången på riktigt länge faktiskt.
Jag måste bli bättre på det där med att gå dit.

Anyway, jag saknar honom.


Morfar.. vardagen är tomm utan dig. Jag saknar dig.
Som jag sa förut.. Livet hemma är inte alltid desamma. Jag har inte varit hos mormor på jag minns inte hur länge.
Jag orkar inte. Det känns allvarligt talat som att hon har glömt bort dig.
Ture.. han tog din plats. Eller det känns iaf så, även om det inte är sant.
Men snälla, hjälp mormor. Styrk henne i det hon gör.
Hon behöver dig mer än du anar.


Och mamma.. hjälp henne, stå vid hennes sida.
I alla beslut och val hon gör, stå bredvid henne och hjälp henne.
I svåra tider, hjälp henne se lösningar och framför allt, se ljuset.
Få henne att forsätta.
- hon behöver dig.
Det känns som att vi här hemma inte alltid räcker till...




zdb

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0